Efter riktig jobbig ryggskada i vintras så har jag äntligen kommit tillbaka in i träningen och kunde köra på som vanligt igen. Träning är det som jag gör på min fritid, ett intresse som tar ganska stor del av min lediga tid. När ryggen blev dålig innebar det att jag blev riktigt deppig, ingenting var kul, det gjorde bara ont i ryggen hela tiden… i två månader.!
Jag måste be om att få lämna in en korrektion på ett tidigare inlägg. Jag hatar nu fredagar, den här dagen kan dra åt helvete.
Allting flöt på precis enligt planen. Det gjorde inte ens någonting att det regnade, jag var på riktigt bra humör!
Jag kom iväg från jobbet i tid, gled in på gymmet med ett stort leende på läpparna. Tog i rejält på passet å sen… klick… NEJ!!! Inte igen… jag känner hur det börjar värka i ryggen o det strålade ut i vänsterbenet…
Det gjorde inte så ont egentligen men mitt huvud började fyllas av tankar som *kommer det att bli värre?, har jag pajat mig lika illa som förra gången, kommer det ta två månader att komma tillbaka?* Helt förjävligt kändes det!!!
Jag gick ut ur salen på en gång o började stretcha som en tok… Jag kan säga att min underläpp stack ut som fan hela vägen hem… Skit!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jaha, det blir till att krama dockan du fick från farfar o farmor när du var liten. Pluttan min. Vilka dåliga gener du fick.:(
Skicka en kommentar